johannamem

Ja, men ett inlägg hann det i alla fall hamna mellan mina två årssammanfattningar. Har varit alldeles för upptagen med livet just när det skedde, så det allra mesta har glömts att dokumenteras både text- och bildmässigt. Det är lite surt såhär i efterhand, men har varit så himla skönt i studen. Jag ska i alla fall försöka minnas tillbaka på det (låååånga) året som gått - precis som jag gjort här, här, här, här och här.

När jag börjar svara nej på denna fråga så är jag illa ute, så ja! Jag började engagera mig i politik, hade en halvårslång praktik hos fyra fantastiska socionomer, fyllde 24 år (... hjälp), kände att fylla år inte innebar megaångest utan att det var som alla andra dagar (... hjälp), köpt bil (!), simmade vansbrosimmet, skrev kandidatuppsats och klarade mig igenom det tillsammans med min bästa Göteborgsbästis, fick en dator som endast var till att spela the sims på (!!!), åkte till Bulgarien, firade idyllisk kräftskiva i ett partytält med hattar och hela faderullan, tog ett graviditetstest, tog två - tre - fyra graviditetstest pga kunde ej tro det och så blev gravid.

Nej, jag försöker och försöker men aldrig blir det så att jag tandtrådar och använder munvatten och allt sånt.

 

Min kusin blev!

Är så glad varje gång jag kan skriva nej. 

Frankrike, Bulgarien och Danmark.

Precis som förra året önskar jag att jag blir ekonomiskt oberoende och har ett sött litet hus som kostar typ ingenting alls. Och en frisk liten bebis.

26 oktober. Dagen då jag fick veta vad chock faktiskt är.

(Med risk för jinx) Att jag hittills klarat allt i skolan och att jag och Göteborgskillen är lyckliga tillsammans och stöttar varandra.

 

Kanske att jag inte lärt mig lyssna på min kropp utan stressar vidare.

Har väl haft sådär ungefär 100 tandköttsinflammationer. 

Bilen! Vilken frihetskänsla det är ändå, hörrni. 

Mat och allt kring lägenheten. 

Fina helger med hela min storfamilj och hur underbart det är att få ha just Göteborgskilen i min lillfamilj. Att jag och Göteborgsbästis fick skriva en uppsats om ett ämne vi var så himla intresserade av och att några så otroligt givmilda tjejer var villiga att ställa upp och hjälpa oss. Alla de där dagarna vi spenderade utomlands i strålande sol och med svettiga armhålor. De hemskt fina kvällarna spenderandes med vänner som från början varit Göteborgskillens men som jag mer och mer börjar kalla mina. Kräftskivan då mina två småstadsbästisar åkte hela vägen hit bara för att vara med mig en helt fantastisk kväll. Då jag och Göteborgskillen satt mitt emot varandra i soffan, stirrade på graviditetstestet och ba "varför inte? Det är inte planerat, men vi kör. Vi klarar det här. Vi kan bli föräldrar!".

 

Året då jag, om möjligt, blev ännu mindre musikintresserad. Men kanske... Aviciilåtar. 

Glad tror jag, eller kanske är det upp och ner som vanligt. Men mer harmonisk och mer stressad.

Älskat. Visat ännu mer känslor.

Oroat mig!!! Vill liksom sluta med det, men hjärnan är som inställd på det efter 24 år av oro.

Med mina föräldrar och min bror och som vanligt hos min morbror med hans fru och två barn, tillsammans med fruns syster + man och mamma och pappa. 

I min älskade Göteborgskille flera gånger om.

Allt skit som får en att slappna av och kriminalserier.

Läser endast kurslitteratur, typ och med det som referensram får jag väl säga "Varför måste man inte komma ut som hetero?".

Haha. Stannade i musikaliska upptäckter då jag var ca 14 år och killen jag var kär i blev ihop med en annan och slutade skicka mig mp3filer med technomusik via msn.

Jag har tydligen varit så snäll att jag fick typ allt jag önskade mig.

Ett hus och en miljon.

Väcktes av storfamiljen + göteborgskillen som med sång tågade in i mitt flickrum hos mamma och pappa med massor av paket i famnarna. Hämtade ut prinsesstårta och ordnade med lunchbuffé och sen kom kusiner, kusinbarn, kusiners sambos, faster och fasters man och farbror och hälsade på och åt, åt, åt och skrattade tillsammans med oss. Sen spelade vi spel hela kvällen.

 

Att jag hade fått tillbaka plugglusten efter praktiken.

Har ingen stil? Grått, vitt och pastell i hemmet och svart på kläderna.

Min allra finaste Göteborgskille som alltid får mig att skratta och får med mig på helt galna saker då jag själv helst ligger på soffan och somnar klockan 19.00. Sommarvärmen som slog Sverige så hårt att det kändes som vi befann oss på en medelhavsö. Min fina familj som gör mig så lycklig hela vägen in i hjärtat och speciellt nu i somras då vi spenderade en vecka ihop i Frankrike. Min Göteborgsbästis som peppar och stöttar och pratar och ibland bara finns där bredvid en och visar sitt stöd. Brorsan som ringer och skrattar och skämtar om mamma och pappa. Mina fina småstadsvänner som hälsar på, kramas, gråter, skickar hjärtan och finns som stöttepelare.

 

Ingen.

Mina föräldrar, min bror och mina småstadsvänner! Hade helst av allt velat ha dem bara en dörr bort så jag kunde krama på dem när jag än ville. Skulle så gärna vilja ha dem lite närmre.

De på min fina praktikplats under våren. Trivdes så bra i det lilla gruppen jag fick spendera massor av veckor med.