johannamem

Min skriva-i-anteckningsblocket-muskel känner verkligen att skolan är igång igen. Imorgon börjar det första riktiga grupparbetet i våra nya grupper. Var så nervös inför indelningen eftersom jag tyckt så oerhört mycket om min förra grupp, men det blev faktiskt riktigt bra. 

 

Nu har jag placerat mig i soffan i väntan på Göteborgskillen för sen blir det full fart för att hinna med träning, storhandling och kanske vara lite trevliga och fråga varandra hur dagen varit och sånt sambotjafs.

 

Nu är vi tillbaka på svenska marker! Har haft helt fantastiska dagar och det har varit så otroligt skönt att kunna släppa alla jag-måste och jag-borde och bara fundera över var vi skulle äta middag eller om vi skulle ta en promenad längs vattnet eller genom stan. Längtar redan till nästan weekend i slutet av september! Men nu är det tillbaka till verkligheten med skola och jobb, det förstnämnda börjar redan imorgon. Har längtat efter mina bästa klasskompisar!

 

 

 

 

 

 

Kläderna på golvet ska bara packas ner i väskan, nycklas ska ges till Göteborgskillens bror som ska bo här under helgen och pass, flygbiljetter och pengar ska kommas ihåg. Hejdå Sverige! Nu tar jag min sambo under armen och spenderar några dagar i ett annat land. 

 

 

Blir så fruktansvärt ledsen när jag läser nationalisters ord om hur de kämpar för att behålla Sveriga svenskt. Jag har så otroligt svårt att förstå vad det skulle ge. "Att hålla Sverige svenskt". Att bevara det svenska. Vad fan är det svenska? Att jag säger "jag är svensk" ger mig ingen hudfärg, hårfärg, religion eller egenskap. Det ger mig ett land att bo i. Ett land jag delar med nio miljoner andra svenskar - vita, svarta, blåa, bruna, rosa, gula, röda. Kristna, muslimer, buddhister, ateister. Brunetter, rödhåriga, svarthåriga, blonda, vithåriga, skalliga. Blyga, söta, roliga, tråkiga, trötta. Svenskar. Alla är för i helvete svenska.

 

Om du bor i Sverige är du svensk. 

 

Fan vad ledsen jag blir. Jävla idioter. Jävla svenska idioter som hatar svenskar som inte är som de själva är. 

Trött tjej säger hej! Är det inte typiskt att man varje ledig morgon vaknar av fåglarna (obs: EJ KVITTER, snarare kraxande) och sen när man väl ger upp kampen om att få sova mer - då slutar de låta. Har aldrig riktigt gillat fåglar. Tror att de är djävulens avkomma på jorden. 

 

Har sån jävulsk träningsvärk i rumpa och lår. Och ikväll är jag ensam med tvättstugan och behöver bära tvättpåsar upp och ner för trappor. Vill grina när jag tänker på det. Men jajaaajjaaa, får tight röv.

 

Tjej trött på träningsvärk.

Lyckoruset fortsätter och har hållt i sig hela dagen! Från topp 3-frukost på Brogyllen och svettigt gympass, genom två filmer i sängen och fruktsallad till lunch, fram till nu när jag ska klä på mig och möta upp Göteborgskillen i stan för att äta middag och lyssna på musik på Kulturkalasets sista dag. Livet, hörrni!

 

Det enda dåliga med idag är att jag la mig i sängen för att se på film. Lika jobbigt att komma upp nu som i morse. Jaja!

 

Oh var hälsad, ljuvliga första dag på min andra semester! Nu ska jag väcka sölkorven bredvid mig för att släpa med honom in till stan på frukost och en gymrunda. Behöver verkligen komma igång med att röra fläsket efter sommaren. Har mest jobbat på glassätarrörelsen...

 

Åh finaste fina vänner! Det gick som ett rus av lycka i mig när Göteborgskillen och mina vänner klickar och pratar så mycket att jag får svårt att bryta in med en mening. Jag är så glad, så glad, så glad! Tänk att livet här i Göteborg kunde bli så fantastiskt, det trodde jag inte när jag låg och grät och hatade världen för kärlek på andra sidan Sverige i höstas. Och ikväll har jag semester igen! Och om en och en halv vecka börjar skolan och jag får träffa alla varje dag igen! Den här hösten ser ut att bli den bästa i mitt liv. 

 

Fan vad jag älskar livet idag!

 

Är så fruktansvärt trött... gick upp strax efter fem i morse och har jobbat fram till alldeles nyss. Men! Har inte tid att sova nu, för jag ska strax ta vinflaskan och gåbortblomman under armen och åka iväg på inflyttningsfest hos en klasskompis! Har längtat efter att få träffa dem igen och om en och en halv vecka ses vi varje dag. Tjoho.

 

 

Till grannarna ovanför:

 

Hej. 

Jag har inte barn och vet därmed inte hur det är att ha ansvar för någon annan än mig själv dygnet runt, hela resten av livet. Så jag är verkligen inte ute efter att i frågasätta era roller som föräldrar, utan det jag gör är snarare att framföra ett önskemål och något jag hoppas att jag kan lära mina barn om jag skulle ha lyckan att någon gång i livet få bli mamma: LÄR ERA BARN ATT SLUTA SKRIKA I DET FÖR I HELVETES TRAPPHUSET! Jag är ledsen att texten är skriven i stora bokstäver, svordom och med utropstecken, men hoppas ni förstår det tyder på en stor frustration hos mig som har ena sovrumsväggen mot trapphuset och, vilket är mycket tydligt då ni är min väckarklocka på lediga förmiddagar, inte heller har samma dygnsrytm som en småbarnsfamilj. För att visa min välvilja skulle jag därför vilja framföra att jag verkligen inte uppskattar hur ni lämnar era barn i trapphuset och stänger dörren medan de, medan de hoppas ner för varje trappsteg (vilket förresten låter som vi blir bombade, snälla sluta med detta också) ropar "mamma, mamma, mamma, mamma" alt. "pappa, pappa, pappa, pappa" hela vägen ut till gården. 
Jag har som sagt full respekt för er roll som föräldrar, detta är mer ett förslag att ta i aktning från en singeltjej som helst inte vill gå upp klockan halv åtta en ledig dag. Tack!

 

Äntligen har jag och Göteborgskillen bokat en liten resa tillsammans för att avsluta våra sommarlov. Nästa lördag sätter vi oss på flyget och är borta i fyra fantastiska dagar! Längtar.

 

Nu ska jag in i duschen efter en ovanligt svettig löprunda.

 

Nykärheten när Göteborgskillen kom hem slog till som ett badmintonrack i ansiktet på mig. Jag halvsov i sängen, han plingade på dörren, jag öppnade och KADABABOOM! Ja, sen dess har jag inte riktigt hunnit tänka på annat. Eller tänka alls. 

 

Aldrig förr har snarkningar varit så omtyckta som nu! Jag sover inte ensam längre.

 

 

Lycklig tjej.

Imorgon kommer han hem! Den där killen jag älskar så mycket att hjärtat bubblar över. Är så pirrig att jag inte kan sitta stilla och jag lär inte kunna somna förrän sent efter midnatt. Längtar så mycket! 

 

 

Igår tog vi äntligen tag i en väns födelsedagspresent och åkte iväg till Stockholm för en privatlektion i poledance. Kastade oss runt stången, viftade med håret och putade med rumpa och läppar. Det var SÅ KUL. Kunde aldrig ha trott att jag, trots att jag var rätt usel, skulle tycka det var roligt. På grund av totalfokus blev det bara två filmer inspelade i slutet av lektionen, men ungefär så här såg vi ut och ungefär så här kul hade vi. Tänk er detta och en strippstång:

 

Jag längtar lite efter Göteborg idag. Väderprognosen visar strålande sol där och om man tittar på himlen här utanför känns det som om det aldrig kommer att sluta regna. Vilket kanske är bra i och för sig då jag fick en soldos igår som fick min bröstkorg att förvandlas till en lavagryta. Jaja.

 

 

Idag ska jag träffa gårdagens födelsedagsbarn och vi ska skåla i vin och gud vet vad och sen ska vi ta på oss dansskorna och gå ut för att svänga på benen. Har lite ångest? Inte för själva födelsedagsfirandet, men för att gå ut och behöva vara trevlig mot folk jag inte har lust att träffa, men kommer träffa eftersom den här staden är väldigt liten. Märker hur social jag är? Försvarar mig med att jag faktiskt var på middag igår med massa folk och idag kommer folk över på lunch och sen ska jag träffa nya människor på förfest och sen finns det inte riktigt energi kvar att vara trevlig mot ex och gamla kompisar som vill catcha upp livet sen vi slutade högstadiet över femton shottar. 

Nu har klockan blivit efter tolv och det har blivit den andra dagen i augusti. Det betyder: grattis på födelsedagen, finaste fina vän!