I'm moving on

Imorgon är dagen vi väntat på i femton veckor. Det känns jättekonstigt? Jag är glad förstås, men det känns som det kom så plötsligt och nu ska jag bo ihop med någon PÅ RIKTIGT. Är så otroligt pirrig.

Mindre pirrig är jag över att själv bära ner alla kartonger från tredje våningen här i Göteborgskillens hus. Speciellt efter vi varit på gymmet i morse och tränat armar. Men, men... det blir ett steg närmre lägenheten.


En liten, liten del:

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0