johannamem

Efter mitt jobb till 19.00 och Göteborgskillens deadline till 21.00 är det helg. H. E. L. G. Helg! Flera mysiga dagar med min finaste sambo som jag är så fruktansvärt kär i, men får alldeles för lite tid med.

Hej lilla älskade lön och välkommen till mamma!

Nu slår mitt småstadshjärta extra hårt. Tänk att några av dessa killar var de som lekte Bröderna Fluff på skolgården när jag bodde på landet utanför småstaden. Världens idoler!

Oj vad jag inte skrivit här nu under påsken - och ändå har det hänt så otroligt mycket jag skulle velat skriva ner just precis då för att fånga alla fina känslor och ögonblick som är svåra att förklara när så himla mycket har hänt.

Finaste klasskompisarna har varit hemma hos mig och ätit hummersoppa och glass med varma hallon, druckit vin, skrattat, engagerat oss i hockeyn och deppat för både Färjestad och AIK förlorade.

Ibland är man så liten, men så stor inuti.

Det händer så himla mycket just nu. Min kalender är helt fullkloddrad på varje sida och det är så galet mycket att se fram emot och så otroligt mycket som har hänt.

Är sprängfylld av information och superglad, för jag har skrivit klart mer än halva tentan och nu tar jag ledigt resten av dagen!

Nämen! Här sitter jag i peacetröja och skriver min första hemtenta för att bli socionom i Göteborgskillens föräldrahem där jag kommer bo i 2,5 vecka. Är ungefär tredubbelt så glad som på bilden för att äntligen ha skrivit klart och förstått (...hoppas jag) tentans första fråga.

Idag lever jag i något slags lyckorus. Är så fruktansvärt spattig i kroppen av glädje att jag inte riktig vet hur det ska komma ur mig.

Idag fyller människan som fyller mitt hjärta till bristningsgränsen med kärlek år. Grattis Göteborgskillen! Jag älskar dig.

Idag önskar jag mig från soffan i Göteborg till gatorna i London. Inte bara för alla affärer och mysiga promenaders skull, utan allra mest för att min lillebror bor där och han fyller 20 år idag.

Det här är mitt fadderbarn. Han heter Lake och är fyra år. Jag är så fruktansvärt lycklig för, för en sekund känns det som om jag faktiskt kan göra skillnad.

Vad jag gör den här helgen? Jag hänger med min nya bästis. Han heter Mac-kan.

I morse när jag satt ensam (eller ensam och ensam, jag har mina påsar under ögonen som sällskap. De är faktiskt så stora nu att de nästan kan kallas för människor) i sängen efter Göteborgskillen väckt mig med ett försiktigt "Johanna, jag går nu" trodde jag det skulle bli en SÅN dag idag. Det började ju liksom så, med att jag grinade framför en reklam om att man ska skaffa fadderbarn och störtbölade till Ung cancerfilmen. Men, denna dag har verkligen bara blivit bättre och bättre!

- Jag fick igång tvn själv. Efter fem tvlösa dagar så samarbetade vi plötsligt, jag och tjocktvn.
- Jag åt bjudbrunch och drack bjudkaffe med Göteborgskillen som tog en paus i sitt pluggande för mig.
- Jag fick åka till IKEA med Lillebror Göteborg och haffade bland de sista fina tallrikarna som fanns.
- Någon hade lämnat in väskan jag råkade glömma på bussen till hittegodsavdelningen.
- Jag hittade jeans som satt (nästan) perfekt!
- Det blir hemmagjord pizza till middag.
- Det snöade på riktigt för första gången den här vintern här i Göteborg. Visserligen har allt nästan regnat bort nu, men det snöade!
- Jag skaffade ett fadderbarn och blev lite lättare i hjärtat.
- I veckan ska jag köpa mig en mac!


Den här dagen får fyra friska fingrar!

Jag kunde inte ha haft ett bättre nyår. För vad kan vara finare för själen än att de två sötaste tjejerna från småstaden kommer ner sent dagen innan och vi somnar fnissandes som på ett pyjamasparty 1999? Och att få skåla in det nya året tittandes på egna raketer som alltför entusiastiska killar pratat om i dagar innan?

Jag är så fruktansvärt glad över att få börja 2012 på bästa möjliga sätt och tillsammans med människor som får en att skratta så magen inte längre bara gör ont av alldeles för mycket löjromstoast, hummersoppa, hälleflundra och cheesecake, utan av lycka också. Alla timmar var fantastiska, från halv sju när Göteborgskillens bästa vän kom och hämtade upp oss utanför och jag fick presentera mina vänner för en vitsig göteborgare som de genast kärade ner sig i efter han öppnat munnen, fram till en superspännande JVMmatch mellan Sverige och Ryssland som slutade strax innan sju på morgonen när killarnas glädje knappt visste några gränser då Sverige avgjorde på övertid efter att ha legat under med 0-3 inför tredje perioden.

Tack alla. Tack för ni gjorde mitt första nyår i Göteborg så himla fint. Tack för att ni ordnade med all supergod mat medan ni förvisade oss till vardagsrummet utan någon annan uppgift än att dricka vin, tack för att ni lossade på flugorna och bjöd upp till dans så mina strumpbyxekläddafötter gled över golven, tack för att ni plockade fram champagne som fick det att bubbla i näsan och skålade med alla medan raketerna prydde himlen, tack för alla roliga allsånger och för att ni bjuder så mycket på er själva att det känns som jag känt er länge, tack för att ni alltid hälsar glatt och kramas, tack för att ni är så otroligt gulliga och omtänksamma att mina vänner, och jag, förälskat sig i allihopa eftersom stämningen är så fantastisk, tack för ni delar med er av Göteborgskillen, tack för att ni fixar och ordnar och gör det alldeles på topp, tack för nyårskyssen, tack för ni kallar oss smådamer och får oss att känna oss som prinsessor, tack för alla härliga berättelser som ni tycker är så roliga att ni pratar i mun på varandra och skrattar så mycket att man knappt hör hälften. Tack för ni gjorde nyår till en superhärlig kväll som jag alltid kommer att minnas.

Och tack ödet, slumpen, Gud eller vem som helst egentligen som förde mig och Göteborgskillen tillsammans. Jag skulle aldrig vara så lycklig om det inte vore för honom.

Hit får ni komma och hälsa på i mars, FÖR JAG OCH GÖTEBORGSKILLEN HAR KÖPT LÄGENHET!

Wiooiihhh!