johannamem

Lasse L förklarar allt så bra.

Det är sättet du rör dig och hur du håller andan
Just före du skrattar
Det är sättet du ler och sättet som du ser på mig
När jag känner mig vilsen och blå

Det är så enkelt med dig, kom slår vi sönder alla klockor
Och låser, lägger oss nära lämnar alla problem utanför

Det är sättet du rör mig och sättet du får det svåra
Att bli lätt
Det är sättet du sover och sättet som du vaknar och
Vänder dig nära

Det är så enkelt med dig, kom slår vi sönder alla klockor
Och låser, lägger oss nära lämnar alla problem utanför

Det är sättet du fångar mitt dåliga humör och
På nått sätt gör allt bra
Det är sättet du fumlar och sättet som du för din
Hand genom mitt hår

Det är så enkelt med dig, kom slår vi sönder alla klockor
Och låser, lägger oss nära lämnar alla problem utanför

Jag går på universitetet. Under en sommar har jag växt från liten som går till skolan på en kvart till stor som åker buss i över en timme.
Jag antar att jag är vuxen nu. Vilken jobbig tanke.

Vad tänkte jag på när jag lovade att boxas idag?

Har hunnit med huvudstaden idag. Letat upp vägen till universitetet, så jag kan vara en stor och tuff student istället för en liten och vilsen. Vi vår väl se hur det blir, somnade som ett barn i bilen hem.

Nu ska jag vakna till ordentligt i duschen efter att ha sovit i bilen. Ikväll blir det vänner och vin.

Hemma i staden efter att ha sovit borta i en riktigt mysig stuga precis vid havet tillsammans med mina tre bästa vänner. Det känns bra. Riktigt, riktigt bra och jag är glad.

Hur berättar man hur det känns när man träffat någon som gör en så lycklig att man inte kan få fram ord stora nog? Jag hittar inga som kan förklara hur jag kände när jag i natt låg vaken och såg på när han sov bredvid mig i mörkret.
De största ord jag kan är för små, menlösa och tråkiga för att förklara.

En dag ska jag kunna berätta. En dag ska jag hitta ord för hur han får mitt hjärta att dansa, hur han får mig att andas lättare och hur han får mig att känna mig trygg och liten i hans famn. En dag.

Ni behöver bara läsa ett ord. Antagen. Jag är ingen simpel reserv. Jag är antagen. Jag är så glad att jag har dansat upp och ner för trappan och strax ska jag trampa iväg till en man för att få pussar och kramas med honom hela natten.
Nu är jag lycklig.

Planet störtade inte, så nu är jag hemma igen. Jag fylld av minnen, datorn av bilder och min garderob av nya kläder.

Imorgon är min sista jobbdag innan semestern och mitt älskade jobb har satt mig på stängningen. Jag har lite panik över att jag ska hinna packa, fira födelsedag, busa med kusiner och säga hejdå till alla imorgon innan och efter jobb före sömnen. En smart person hade valt att packa redan nu. En lat person väljer att gå ut på promenad.
Ikväll är jag inte en smart person.